Dokument: Svenska tidningsartiklar
Det följande är ett urval av tidningsartiklar om de pågående massakrerna i osmanska imperiet under första världskriget. De återgivna artiklarna är från: Svenska Morgonbladet (SvM), Dagens Nyheter (DN), Nya Dagligt Allehanda (NDA), Svenska Dagbladet (SvD) och Social-Demokraten (SD).
1915 | 1916 | 1917 | 1918 | 1919 | 1920
SvM 26/5 Fruktansvärda massaker i Armenien
(Paris) Sedan ungefär en månad har kurdiska och turkiska befolkningen i Armenien i
samförstånd med hvarandra och med hjälp af turkiska myndigheter företagit massmord å
armenier. Sådana förekommo i midten af april n.st., i Erzerum, Dertsjun, Egin, Bitlis,
Mush, Sassun m fl.
SvM 28/9 Ett litet blad ur krigets historia
Måndagen den 19 april började slaktandet av armenierna omkring Van. På en plats dödades
2.500 män. De ställdes upp 50 i hvarje grupp och skötos. Äfven gossar fingo dela männens
öde. Men flickor och kvinnor fingo soldaterna behandla efter behag. Många blefvo föremål för
nesligt våld. Kvinnor sökte fly upp till bergen, där de försökte stilla sin hunger med snö.
SvM 2/10 De senaste grymheterna mot armenierna
(London) Från Samsun och Trapezunt, från ordu och Aintab, Marash och Erzerum ingå berättelser
och grymheter. Människor korsfästas med kallt blod, stympas och tvingas utföra hårda arbeten.
Stora skaror af barn bortföras och omvändas med tvång till islam, kvinnor kränkas och föras som
slafvar till det inre af landet, skjutas ner eller skickas ut med sina barn i öknen väster om Mosul, där
det hvarken finnes mat eller dryck att få. - Många af dessa olyckliga komma icke ens till destinationsorten.
Deras vaktare drifva på dem, så att många af dem stupa, och då sparkar och slag icke förmå något längre,
lämnas de kvar att omkomma vid vägkanten. Den väg, dessa karavaner gå, kännetecknas af flockar af korpar.
Offren bindas ofta två i par med ryggarna mot hvarandra och kastas därefter lefvande i floderna.
SvM 6/10 USA och massakrerna på armenierna
(Washington) Förenta staternas ambassadör i konstantinopel, Morgenthau, har fått order att meddela turkiske
utrikesministern, att om massakerna på armenierna icke upphöra, så komma de vänskapliga förbindelserna
med Förenta staterna att bli hotade.
DN 22/2
Turkarna fly nu genom den del av Armenien, där turkiska gendarmer i september i fjol drevo kvinnor
och barn i tusental in i husen, som därefter sattes i brand, så att stanken från de brända liken fyllde luften.
DN 7/6 Grymheter mot armenierna
(Petersburg) Delegeranden för den Kaukasiska avdelningen av städernas förbund, Baboff, har avslutat sin
undersökning av 45 armeniska byar i trakten kring Trapezunt, som före kriget innehöllo 8.343
invånare mot 367, som där anträffades efter traktens besättande av ryssarna. I Trapezunt,
funnos för varje tiotusental innebyggare endast 92 kvar i livet. Armeniernas utrotande har
försiggått systematiskt.
DN 15/8 Armeniernas olycksöde under kriget
Armeniern Arschak Safrastian, som var korrespondent för engelska tidningar, skildrar
människoslakten i Turkiet med skakande realism. Han förnekar att turkarna kan knäcka
de överlevande armeniernas moraliska mod:
Vi äro ett litet folk. Alla våra unga män ha dödats och våra vackraste kvinnor ha skändats,
men vi ha en outsläcklig vitalitet. Vi vilja leva! Och därför hoppas vi att den dagen en gång
skall komma då vi kunna resa oss mot förtryckaren liksom det av de napoleonska krigen
förintade Preussen en gång reste sig mot sin fiende.
Nu närmast gäller det att försöka göra någonting för den halva miljon armenier som bortjagats
till Mesopotamien och där går en säker död till mötes om inte någon hjälpande hand räckes ut.
De skändligheter som förövats ha hittills skett med den tyska regeringens goda minne. Men den
tyska nationen vet med säkerhet ingenting härom. Jag vet att tyska missionärer i Turkiet, som sett
allt skrivit till sitt hemland i upprörda ordalag över vad som skett. Men dessa brev ha censurerats
och därför har det aldrig kommit till det tyska folkets kännedom hur det står till där nere.
DN 30/8 En utmaning mot svensk ridderlighet
Den svenska initiativen att hjälpa armenierna uteblir. Redaktören G H Von Kock påpekar den
svenska passiviteten:
Med sorg måste man ock konstatera att, såvitt känt är ännu intet eller åtminstone föga gjorts för
att bispringa de kristna armenier och syrier som i Mindre Asien i hundratusental mördats av kurder
och turkar. Inför detta ohyggliga religionskrig, varom vittnesbörd börja inkomma från opartiska
missionärer och amerikanska hjälpexpeditioner och som även skildrats på ett hjärteskärande sätt
i svenska tidningar, har icke ens från den svenska kristna kyrkan kommit ett manande rop om
hjälp och stöd. Det känns ibland som om vi här i Sverige förlamats inför allt det elände som nu
råder och alltjämt ökats i världen.
Tillbaka till toppen
DN 24/3 Sverige och Armeniens öde
Interpellation till utrikesministern av borgmästaren i Stockholm Carl Lindhagen:
Kan det möjligen förväntas av regeringen ensam eller i förening med andra neutrala regeringar
ville hos vederbörande, som kunna ha något inflytande på saken, lägga sig ut för den
armeniska befolkningens rätt till skydd för sina liv, sin egendom och sin nationalitet?
SvD 28/3 Protestmöte för armenierna
Mot övergreppen på armenierna hålls ett protestmöte inför fullt hus på Auditorium i Stockholm.
Borgmästare Carl Lindhagen är mötesordförande, socialdemokraternas ledare Hjalmar Branting
håller inledningsanförandet och författarinnan Marika Stjernstedt huvudtalet. De franska, ryska,
belgiska och italienska ministrarna är närvarande. En insamling äger rum.
Branting: Armeniernas lidande har inte börjat under världskriget; gång på gång under de
senaste decennierna ha underrättelser om de ödeläggelser som övergått landet nått den
civiliserade världen. Och fast nu under kriget en långvarig tystnad rått där nere, ha
slutligen dock vittnesmålen därifrån inte kunnat nedtystas. Budskapen blev allt
bestämdare och mera olycksbådande och 1916 kom så den stora anklagelsen, den
engelske historikern Viscount Bryces dokumentsamling, med vittnesbörd från 150
personer vilka varit ögonvittnen till massakerna...Där finns vittnesbörden hopade,
angivna av trovärdiga och opartiska personer: amerikaner, armenier, skandinaver,
några av dem missionärer, och ett icke så ringa antal tyskar...De har vittnat att i
Armenien har verkställts ett fullt organiserat folkmord och tilldragelserna därnere
står utan motstycke i allt vad som hänt under kriget.
Stjernstedt: Armenierna äro, liksom vi, ett ariskt och kristet folk...De har alltid haft en hög
kultur, äro sega, arbetssamma och begåvade och ha, just på grund av dessa egenskaper
ständigt varit en nagel i ögat på turkarna. Men i motsats till de flesta andra erövrade folk
ha armenierna aldrig haft några separatistiska strävanden...Så kom då 1915. Ungturkarna
tänkte lösa den armeniska frågan medan världen var upptagen på annat håll, och deportationerna
och massakerna, in i minsta detalj välorganiserade, sattes igång. Det har från turkiskt håll gjorts
försök att anföra skäl för tillvägagångssättet, skäl som dock, enligt samstämmiga vittnesbörd,
äro ohållbara...Ohyggligheterna började med en allmän avväpning. Därefter kommo
husundersökningar och pinliga förhör för att frampressa angivelser, varvid alla medeltidens
tortyrmedel användes. Och så kom order att efter några dagars frist lämna hem och land;
de s k deportationerna, då 100.000-tals människor drevos bort, ned mot Syriens öknar för
att där förgås, såvida de icke dogo på vägen av umbäranden, misshandel och trötthet, vilket
också mycket mera än hälften gjorde...Barnen sletos från sina föräldrar, skickades till
muhammedanska hem, män sattes i hundratal på båtar och dränktes. Nästan alla unga
kvinnor i deportationskaravanerna skändades, vansinne och självmord voro dagliga
företeelser; kvinnor och barn, som inte orkade följa med, drevos till väldiga bål, och
stanken från dessa förpestade sedan luften. På Eufrat flöto i månader massor av lik
omkring, oftast flera stycken hopbundna, massakrerade på det ohyggligaste. Dock
vore de lyckligast som, på vilket förfärligt sätt det än skedde, likväl dödades.
Deportationskaravanerna voro värre. På flera tusen deporterade kommo några hundra
fram, för att räddningslöst dö i Syriens heta öknar...Den turkiske ministern i Berlin: Man
förebrår oss att vi inte gjort någon skillnad på skyldiga och oskyldiga. Men det har varit
oss omöjligt. Förresten, de som inte äro skyldiga idag bli det säkert i morgon.
Sv M 2/4 En turkisk gensaga i anledning av Auditoriummötet
Turkiska legationen i Stockholm blir märkbart irriterad över protestmötet i Auditorium. Legationen
försäkrar de svenska läsarna att det alltid varit armenierna som tagit initiativ till de blodiga
sammandrabbningarna mellan armenier och muslimer i Turkiet.
När världskriget utbröt förklarade den turkiska regeringen, att varje upprorsförsök skulle straffas
strängt. Armenierna fortsatte icke dess mindre sin gamla politik, och blodbad och attentat på turkar
började, - med ett ord, alla symtom på ett fullständigt uppror.
DN 11/4
Marika Stjernstedt återkommer med en engagerad artikel om de armeniska massakrerna. Nya
ögonvittnen bekräftar anklagelserna mot turkarna.
DN 2/8 Kriget och armenierna. Vad de väntar av freden
Till den förestående internationella fredskongressen i Stockholm som redan samlat talrika delegerade
från östan och västan, har även det ödelagda och ockuperade Armenien skickat en representant för sitt
förskingrade folk, Hr Zorian. Hr Zorian var medlem av det socialdemokratiska partiet i Armenien och
kommer nu från Kaukasien via Ryssland...Vid kongressen kommer han särskilt att betona principen om
folkens fria bestämmanderätt över sina egna öden. Sålunda ett eventuellt fritt Polen, Finland, Armenien,
alltefter respektive folks önskan att leva oavhängigt eller beroende under en annan stat...Befolkningen i
de provinser som rest sig och lyckats försvara sig till dess ryska förstärkningar hunnit anlända har, som
sagt, redan funnit en fristad på ryskt område. Stora delar av det armeniska folket ha dock sänts till det
inre av det turkiska riket. Kvinnor och barn ha sålts bort, hamnat i turkiska harem och spårlöst
försvunnit. Städer och byar stå i ruiner, särskilt de kristna kyrkorna och klostren äro nedrivna och
dess invånare dödade.
Tillbaka till toppen
SvD 30/3 Skall ett autonomt Armenien skapas?
(Petrograd)
Kaukasiska parlamentet har efter att ha förklarat landet oberoende godkänt grundvalarna för en
separatfred med Turkiet, varigenom gränserna av år 1914 återställes och ett autonomt Armenien skapas.
SvD 6/4 Armeniernas krig mot turkarna
(Petrograd)
Tidningarna innehålla ett telegram från Tifilis, enligt vilket armeniska elittrupper under befäl av
nationalhjälten Andronio från turkarna återtagit Erzerum och hela den kringliggande trakten.
SvD, SvM 28/5 Turkarna föröva massmord
(Moskva)
...De händelser som utspela sig visa att den utrotningspolitik mot armeniska folket vilken använts
under ett tiotal år fortsätter. Ryssland hade överhand på turkiska fronten och tvingades att avstå från
Ardahan, Kars och Batum av det enda skälet att Turkiet hade Tyskland till bundsförvant. Ansvaret för
grymheterna mot den armeniska befolkningen...faller alltså ävenledes på den tyska regeringen, vars
direkta stöd gav Turkiet möjlighet att bemäktiga sig dessa trakter.
DN 10/8 De fördrivna armenierna får återvända till sitt land
(Konstantinopel)
Det har numera beslutats att hemkalla de i följd av bortsändandet för närvarande i olika vilajet
befintliga armenierna. Denna armenierna bevisade ynnest skall ge dem ett nytt tillfälle att visa sina
tacksamhetskänslor mot den kejserliga tronen. Tidningen klargör vilken nytta riket ur kommersiell
och ekonomisk synpunkt kan dra av det armeniska elementet så snart de återvända till sin härd.
Tillbaka till toppen
Sv M 3/1
Massakerna i Armenien ha krävt 1,5 miljon offer enligt en fransk undersökningskommission.
Sv M 11/2 Armeniernas bödlar rannsakas
Guvernörer och befällhavare som anklagas för att ha anstiftat massakrerna rannsakas inför krigsrätt.
Sv M 25/2
Kvinnor i Skandinavien vädjar för armenierna. Böckerna blod och tårar samt vid Ararats fot utgivna
på Svenska Missionsförbundets förlag rekommenderas i en annons med rubriken En vädjan.
Sv M 15/8
En amerikansk undersökningskommission sänds till Armenien för att på president Wilsons initiativ
undersöka förhållandena från militär synpunkt.
DN 1/9
I Amerika diskuteras mandatuppdraget, som republikanerna fördömer.
Tillbaka till toppen
DN 19/2
Turkiska trupper och kurder har massakrerat 7 000 armenier i Cilicien.
SvD 19/2
Fredskonferensen utsåg idag en internationell kommittè som skall behandla armeniska
republikens gränser.
SvD 29/2
16 000 personer har dödats i Marasj i Cicilien under de franska truppernas utrymning.
NDA 12/3
De allierade betrakta massakrerna i Marasj som ett överlagt försök å turkarnas sida att
omöjliggöra genomförandet av det planerade fredsfördraget.
SvD 18/3
Rädda Barnen vädjar om hjälp till Armeniens barn.
SvD 26/3
Armenien bör erhålla så mycket territorium som möjligt samt tillträde till havet, anser
president Wilson i en not rörande Turkiet. Mandatet för Armenien erbjudes NF.
SvM 6/4
Förenta Staterna vill ej åtaga sig mandatet.
DN 15/4 Ett världslån för Armeniens upprättande. Mandat till Sverige
(Kristiania)
Från London telegraferas till Morgenbladet:
Daily News meddelar att Nationernas Förbund på sitt rådsmöte i Paris har föreslagit att
ett internationellt lån skall upptagas för Armenien, vartill alla till förbundet anslutna
nationer skola bidraga. Man hoppas att man därmed skall få det lättare att finna en stat
som vill överta mandatet över Armenien. Daily News meddelar vidare att det skulle framkalla
stor tillfredsställelse om Holland, Sverige eller Norge vore i stånd att påtaga sig mandatförpliktelsen,
vartill även Kanada tycks vara villigt. Det slutliga avgörandet kommer antagligen att träffas under de allierades
möte i San Remo.
SvD 22/4
Nationernas Förbund har avböjt mandatet över Armenien.
DN 23/4 Sverige önskar ej få mandat över Armenien
Mandatärstyrelsen över Armenien skall icke som förut föreslagits uppdragas åt folkförbundet utan
åt en neutral makt. I första hand har därvid konferensen tänkt sig att Sverige eller därnäst Norge skulle
befinnas villigt att, som det heter, hjälpa det armeniska folket att skapa en fri stat...Det torde förhålla sig
så att man på svenskt håll, med allt behjärtande av det syfte som kan ligga bakom en möjlig framställning
av denna art, är av den uppfattningen att ett uppdrag om mandatärmakt över Armenien skulle ställa alltför
betungande ekonomiska och millitära anspråk på vårt land.
SvM 24/4
Konferensen i San Remo har godkänt förslaget att Armenien får Erzerum.
SvM 26/4
"Armenien - ett land där svensk mission bedrivits med framgång i 35 år", är rubriken på en artikel om
Armenien i samband med förslaget att Sverige, Norge eller Holland skulle bli mandatärmakt för Armenien.
DN 29/4
NF har ej såsom tidigare angetts vägrat att åtaga sig mandatet över Armenien, däremot har rådet förklarat sig
villgt att då det självt saknar ekonomiska och militära resurser söka förmå någon av de till förbundet anslutna
staterna att åtaga sig uppgiften. Man har tänkt sig någon av de mindre, neutrala staterna under förutsättning att
de ekonomiska resurserna ställdes till förfogande från annat håll. Förbundsrådets plan går ut på att de makter
som är representerade i de allierades högsta råd skulle dela utgifterna.
DN 3/6
Amerikanska staten påtar sig ej mandat över Armenien och har även avslagit förslag om en internationell
kommission för Armeniens återuppbyggande.
DN 22/10 Armenien anropar de allierade om hjälp mot Ryssland
(Paris) Armenien har anropat de allierade om hjälp med anledning av Sovjet-Rysslands ultimatum. Intet beslut
har ännu fattats. Enligt ett Brusseltelegram uppger Indèpendance Belge att folkförbundet beträffande
Armenien skulle komma att föreslå högsta rådet att detta bör bestämma en mandatärmakt för landet.
DN 22/11 Armenien måste räddas
(Geneve) Vid folkförbundsförsamlingens sammanträde på lördagsförmiddagen framhöll den belgiske delegeraden,
senator Lafontaine, i gripande ordalag sin övertygelse att Armenien ligger för döden och kommer att
förstöras inför åsynen av en församling nationer, som räknar 41 stater med miljoner soldater. Om vi
hade en internationell armè, så skulle vi ha medel att handla. Talaren föreslog att en kommission tillsattes
med uppdrag att omedelbart behandla frågan om Armeniens räddning och krävde att de länder som
lidit minst av kriget skola bli rättens soldater.
DN 23/11 Folkförbundet beslutar hjälp åt Armenien
(Geneve)Sammanträdet började med ett kort tal av Branting, som yrkade på att stormakterna äntligen skulle
lämna Armenien effektiv hjälp och lämnade sitt stöd åt Robert Cecils förslag med ett
tilläggsförslag av den belgiske Socialisten Lafontaine. Dessa förslag gingo ut på att en kommission
på sex medlemmar skulle tillsättas för att söka föreslå praktiska åtgärder. Brantings tal som hölls på
franska och framfördes tydligt och energiskt mottogs med de livligaste applåder.
NDA 23/11
Skall den armeniska frågan leda till upprättandet av en internationell polismakt?
Tillbaka till toppen
DN 26/11 Armenierna sluta fördrag med Moskva
(London) Times erfar från Konstantinopel den 23 dennes att den armeniska regeringen avgått till följd av sin
oförmåga att samtidigt bekämpa den inre oordningen och den turkiska invasionen samt efterträtts av
extremisterna, som slutit fördrag med Moskva den 11 november, vari man går in på omedelbar vapenvila
med turkarna och bolsjevikisk ockupation av de omstridda territorierna i avvaktan på avslutande av
definitiv fred. Enligt meddelande från Tifilis äro turkarna missnöjda med överenskommelsen.
DN 30/11 Armenien oavhängig sovjetrepublik
(Paris)Enligt telegram från Konstantinopel försäkras att regeringen i Moskva betraktar Armenien
som en oavhängig sovjetrepublik.
DN 2/12 Vapenvila mellan turkar och armenier
Fredsförhandlingar har börjat 25 november i Alexandropol i närvaro av en bolsjevikkommissarie.
Tillbaka till toppen